Nyheter

Jag tror att man kan bli beroende av Excel. Excel ger direkt feedback och ett lyckorus som går direkt in i hjärnans belöningssystem. När man lyckas skapa den där perfekta arbetsboken som inte bara räknar rätt, utan också ser snygg ut och kanske till och med har funktionalitet som bara ett riktigt läckert macro kan åstadkomma… Då blir man lycklig… Sannolikt är det så att vissa personlighetstyper har lättare att trilla dit, jag räknar mig själv till en av dem. Excel kan tillfredsställa på så många plan. Från riktiga vba-monster-applikationer till enstaka kalkylblad med sporadiskt utspridda beräkningar. Ja, jag vet, det är nördigt men varför hymla.

Som med andra beroendeframkallande saker så finns det självklart en baksida. Det är lätt att hamna i en situation där man tror att mer och mer Excel är lösningen på alla problem. Att fastna i det så kallade (och ganska uttjatade) Excel-träsket är förenat med risker. Kvalitetsproblem, personberoende, fleranvändar- och förändringsutmaningar.

Leverantörer av planeringssystem har åtminstone de senaste 20 åren hävdat att ett system för planering av din verksamhet underlättar planeringsprocessen, snabbar upp, ökar kvalitet och näst intill skapar fred på jorden… Ändå är det många, framförallt medelstora och mindre företag, som fortfarande enbart använder Excel för sin verksamhetsplanering. Varför är det så? Stämmer inte leverantörernas argument?

Jag tror att det faktum att Excel är så använt för planering beror på flera faktorer, exempelvis:

• Vana – de flesta controllers och ekonomer använder Excel dagligen. Den controller som inte gillar och använder Excel får en tuff arbetsmarknad.
• Befintliga ”snurror” – Mycket tid och kraft har ofta redan lagts ned i Excel för att skapa ”lösningar” som underlättar planeringen.
• Kontrollbehov – man upplever som enskild controller/ekonom att man har kontroll i Excel.
• ”Gratis” – Excel har man redan, så ingen synlig extra kostnad att använda för planering.

Det kan tyckas vara att slå in öppna dörrar men min utgångspunkt är att Excel i lagom mängd är helt ok, kanske till och med optimalt. – men hur vet man när man använder Excel lagom mycket och när bör man överväga ett system som är gjort för verksamhetsplanering?

Nedan listar jag några exempel på områden som jag tycker är relevanta och som påverkar om det överhuvudtaget är rimligt att enbart arbeta med Excel i en planeringsprocess:

• Antal planerare
• Hur komplexa strukturer (organisation, produkter, motparter, försäljningskanaler…)
• “Top-down”- och/eller “bottom up”-planering
• Detaljeringsgrad (Aggregerad nivå, eller som i vissa fall, samma nivå som man får in utfall)
• Behov av versionshantering, simulering och drivarbaserad planering
• Verksamhetens förändringsbenägenhet
• Hur planerna följs upp

En viktig parameter är som sagt hur mycket och hur ofta förändringar sker i verksamheten. Att aggregera och jämföra information från olika avdelningar och/eller enheter blir genast mer komplicerat när verksamheten förändras. Denna typ av förändringar, som i princip alltid finns i organisationer, är i och för sig vanligtvis komplicerade att hantera oavsett system eller Excel.

Utmaningen med att hantera verksamhetsförändringar i Excel är dock att man ofta sparar en ny version med den nya strukturen och inom kort har man många arbetsböcker att hålla reda på.

En annan aspekt man bör tänka på är att en planeringsprocess berör så många fler än de som faktiskt matar in siffror. Uppföljning, som vanligtvis innebär att integrera utfallssiffror och vrida och vända på informationen, kommer ibland i andra hand.

I de fall man kommer fram till att det kanske inte är optimalt att enbart använda Excel för planeringsprocessen så dyker snabbt nästa fråga upp. Vilket planeringssystem passar min organisation och min planeringsprocess? Min syn är att olika system har olika för- resp. nackdelar vilket vanligtvis gör det väl värt att tänka igenom och verifiera behov och krav innan man fattar beslut om, och implementerar ett specifikt system. Men det är en annan historia…

Vi på DBI Provider gillar att diskutera denna typ av frågor, så hör av dig!

Martin Fransson

Senior Consultant & Partner – DBI Provider

Ursäkta den vitsiga rubriken… men IaaS, PaaS, SaaS, True-, Private-, Community-, Public- och Hybridcloud. Det finns många heta uttryck som många leverantörer menar ska leda till enklare ägarskap, effektivare administration och billigare drift. Men blir det alltid så?

Finns det bra och dåliga sätt att närma sig molnet? Vår erfarenhet av system för konsolidering, rapportering och analys säger att det fortfarande finns många lösningar och system som är effektivast och billigast att köra ”on-premise”. Vi tror att molnet är framtiden, men frågan är hur lång tid det kommer att ta innan vi är där inom alla områden?

De flesta systemleverantörer lägger ner stora resurser på att skapa lösningar som ska vara enkla att driftsätta i moln-miljö, men utvecklingen går fort och det är inte alltid man satsar på rätt häst. Hur vet man vilken teknologi, driftsättningsmodell och servicemodell som långsiktigt är bäst? Vad händer när licensmodellerna förändras? Vilken/vilka open source/stack lösningar ska man satsa på? Hur kommer de stora kommersiella molnleverantörerna agera? Det finns betydligt fler frågor än svar i dagsläget.

Många nya systemleverantörer har utgått ifrån molnet när de designar sin lösning. Oftast tar de då hänsyn till för dem eventuella yttre beroenden, exempelvis vilken plattform utvecklar man systemet för? Vilken databas ska användas för att optimera både prestanda och kostnad?

Leverantörer med befintliga system som ursprungligen utvecklades som client-server lösningar har andra utmaningar. Ska man exempelvis köra via Azure, AWS eller annat datacenter? Här kommer en helt annan typ av frågeställningar in, bland annat runt licenskostnader eftersom man då kan vara bunden till en viss leverantör. Hur ser licensmodellerna ut? Licenser kopplat till virtuella resp. fysiska servers är också det en utmaning som gör att vissa faktiskt väljer fysiska servrar framför virtuella för att inte hamna i en ohållbar licenssituation med krav på dubbla licenser osv.

I en molnlösning är det ofta flera olika leverantörer som behöver ha sin del av kakan. Lagring, databaslicenser, nätverk/infrastruktur, backup, applikationslicenser, serverdrift och lokaler. Alla leverantörer behöver en viss marginal.

Med tanke på komplexiteten och utmaningarna kan det som enskild systemkund vara svårt att se omfattningen av vad det innebär att gå från on-premise till molnlösning. Här är det viktigt att systemleverantörerna är tydliga i sin kommunikation så att man som kund verkligen vet vad det betyder från användar- och kostnadsperspektiv att gå över till en molnlösning för ett specifikt system.

Det finns som sagt många faktorer runt detta och en sak som är säker är att det inte finns en modell som passar alla. Det finns många frågor och beroenden som påverkar hur man som verksamhet bäst hanterar en övergång till molnigare miljö.

Diskussionen runt detta har pågått ett bra tag och kommer sannolikt göra det inom överskådlig framtid. Vi på DBI Provider vill gärna diskutera denna typ av frågor, så hör av er.

Martin Fransson

Senior Consultant & Partner – DBI Provider

DBI startades hösten 2013 och en viktig del av vår framgångsresa har varit vårt partnerskap med Unit4. Vi är därför väldigt glada för att vårt partnerskap nu utvecklas ytterligare genom att DBI blir ensam partner till Unit4 för alla svenska koncernrapporteringskunder.

Många nya Unit4 FPM kunder under 2018 och ett ökat fokus på tjänsteleveranserna – läs mer här

Vi välkomnar Karolina Nilheim som seniorkonsult. 
Karolina kommer arbeta dels med applikations-/lösningskonsulting kopplat till Unit4/FPM, dels förstärka vår leverans inom interim management med fokus på koncernredovisning. Karolina kommer närmast från Stockholms stad där hon varit ansvarig för koncernrapporteringen. Dessförinnan var hon applikationskonsult hos Unit4 och den som i stor utsträckning utbildade DBIs nuvarande konsulter i Unit4 FPM/”Ocra” när vårt samarbete med Unit4 inleddes för snart 5 år sedan.

DBI Provider blir partner med Effectplan. Det innebär att vi ytterligare utökar vår förmåga att leverera planeringssystem till våra kunder. Effectplan är ett modernt planeringssystem där företag kan fokusera på att arbeta mer resurs- och aktivitetsbaserat.

Olika organisationer har olika behov i en budget- och planeringslösning och det är glädjande att vi nu kan bredda vår portfölj med möjliga lösningar till våra kunder.

DBI Provider växer!
Vi välkomnar Andreas Lilja som Sr Technical Consultant. Andreas kommer närmast från Inlumi där han bla arbetat med infrastruktur- och teknikfrågor främst kopplat till Oracle-lösningar. I tillägg till Andreas spetskompetens kopplat till olika BI-miljöer så kommer han vara en viktig resurs i den SaaS-lösning vi planerar att lansera under hösten. Andreas kommer även ha en central roll i vår prevero-satsning.

DBI Provider lanserar nu ett ledningspaket för uppföljning av små och medelstora företag.  

Har beslutsfattarna i din verksamhet behov av

• regelbunden uppföljning av verksamheten
• information från flera olika källor
• en skalbar och flexibel lösning
• möjlighet till verksamhetsspecifika anpassningar
• analys tillgänglig överallt

DBIs ledningspaket är en molnlösning som snabbt sätts på plats till låg kostnad.

Kontakta Martin Fransson direkt på 070-788 28 34 för mer information och demo.

Vi söker dig som har jobbat några år med lösningar inom verksamhetsstyrning och är intresserad av att vara med på en spännande tillväxtresa i ett ungt företag. Exempel på relevant systemkompetens är Unit4 (FPM, Prevero), Anaplan, Birst, Hypergene, Qlik och MS BI. Är du intresserad, hör av dig till Martin Fransson eller Bertil Sahlberg

DBI Provider växer! Vi är väldigt glada för att kunna hälsa Daniel Ewerlow välkommen som Sr Technical Consultant. Daniel har bla mångårig erfarenhet från teknikkonsulting kring Unit4 FPM(Ocra) vilket kommer bli en enorm tillgång för oss.